Behöver du ett eget bostadsrättstillägg?
Bor du i bostadsrätt är det viktigt att ha ett bostadsrättstillägg, eftersom det är din möjlighet att få ersättning för skador på själva lägenheten, till exempel väggar och golv. En vanlig hemförsäkring, anpassad för hyresrätt, täcker i princip bara lösa föremål. Men behövs ett eget tillägg om föreningen har skaffat en kollektiv försäkring?
Två sätt att skaffa ett bostadsrättstillägg
Tillägg till din hemförsäkring
Det klassiska är att man har bostadsrättförsäkringen som ett tillägg till sin egen hemförsäkring. Observera att du måste teckna tillägget själv. Det kostar några hundralappar extra, men det är det värt.
Kollektivt bostadsrättstillägg
Numera har det blivit vanligare att föreningar tecknar ett så kallat kollektivt bostadsrättstillägg, så att inte varje medlem behöver lägga till ett bostadsrättstillägg till sin egen hemförsäkring. Fördelen med den lösningen är att alla i föreningen verkligen har ett bostadsrättstillägg och att samma försäkringsbolag kommer hantera en skada som berör både föreningen och enskilda medlemmar.
Men det finns också nackdelar med en sådan lösning. Tillägget blir en del av föreningens fastighetsförsäkring och som enskild drabbad medlem är det inte säkert att du kan ha kontakten med ”ditt försäkringsbolag”, utan det kan vara så att allt ska gå via styrelsen. Du kan drabbas av att föreningen dröjer och anmäler ärendet för sent. Du kan inte heller gå vidare till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) vid en tvist om tolkning av villkoren eftersom ARN gör undantag för obligatoriska gruppförsäkringar (vilket ett kollektivt bostadsrättstillägg är).
Funderar du på att säga upp ditt eget bostadsrättstillägg?
Om du funderar på att säga upp ditt eget bostadsrättstillägg, tänk då först igenom några viktiga frågor:
- Kommer du kunna ha direktkontakt med föreningens försäkringsbolag eller går allt via styrelsen? Har du en god relation till styrelsen och tror du att de kan framföra och vidarebefordra dina åsikter på ett bra sätt?
- Har den kollektiva försäkringen ett bättre eller sämre innehåll? Viktiga saker att jämföra är
- om försäkringen gäller med fullvärde eller inte, dvs om det finns en maxersättning.
- om det ingår ersättning för läckande tät- och ytskikt.
- vilka krav som finns på kvalitetsdokument för att få ersättning i badrum.
- maxbelopp för åldersavdrag, en kollektiv försäkring kan ha högre belopp (vilket är sämre).
- Hur ofta kommer föreningen att byta försäkringsbolag? Kommer du kunna ”bevaka” att innehållet är tillräckligt bra kommande år, eller litar du på att styrelsen gör en bra upphandling och inte bara går på pris?
- Hur är kundservicen i ditt och i föreningens försäkringsbolag? Jämför gärna med uppgifter från Svenskt kvalitetsindex.
- Är det okej för dig att inte längre kunna gå till ARN för att få ditt ärende prövat utanför försäkringsbolaget?
Vad är då slutsatsen - ska du ha ett eget bostadstillägg?
Beroende på svaren, eller om det inte går att få svar, kan det eventuellt vara värt att ha kvar det egna bostadsrättstillägget. Så klart beror det på hur mycket det kostar. Du blir dubbelförsäkrad, vilket oftast är onödigt, men inte alltid.
Teoretiskt finns en fördel med att vissa belopp kan vara dubblerade om du har båda försäkringarna. Om ditt bolag ersätter upp till 200 000 kr i allrisk och föreningen 200 000 kr, kan du totalt använda 400 000 kr.
Vi avstår från rekommendationer
Vi avstår från rekommendationer, men det är viktigt att titta på vilken av försäkringarna som har bäst innehåll och att tänka igenom sina skäl till att ha kvar eller säga upp sitt eget bostadsrättstillägg.
Om Gustav
Hej och kul att du hittat till bloggen! Jag heter Gustav Jonsson och är jurist och pensionsexpert på Konsumenternas Försäkringsbyrå. Genom bloggandet hoppas jag kunna dela med mig av personliga reflektioner och nyttiga tankar kring allt inom försäkring. Privat lever jag ett ganska stillsamt liv. Stora intressen, förutom försäkring, är ekonomi, musik och sport.