Oklarhetsregeln är ett viktigt konsumentskydd
Om du ska klaga på ditt försäkringsbolag eller kontakta en nämnd bör du ha goda argument. Gustav Jonsson förklarar här hur oklarhetsregeln fungerar.
När man klagar hos ett försäkringsbolag, eller till en nämnd som Allmänna reklamationsnämnden (ARN), är det alltid viktigt att ha goda argument. Ett argument som ofta går att använda är den så kallade oklarhetsregeln. Är ett villkor oklart så ska det tolkas till konsumentens fördel – något som faktiskt framgår direkt av en lagtext.
Om ett villkor är otydligt formulerat så ska det falla tillbaka på den som har skrivit det. Det är ju rimligt att den som skapat oklarheten får stå sitt kast och drabbas av det. Detta finns beskrivet i lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden § 10.
Lagtext
”Om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar, skall vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument villkoret tolkas till konsumentens förmån.”
Detta är en generell lagstiftning som gäller i många olika sammanhang, inte bara försäkring utan varor och tjänster i stort, så fort det handlar om ett förhållande mellan konsument och företag.
Knäckfrågan blir såklart om något är oklart eller inte. Konsumenter kan hävda det medan försäkringsbolagen kan invända och anse att de är tillräckligt tydliga. Man kan säga att det ska vara ”tillräckligt” oklart för att konsumenten ska vinna. I avtalstolkning brukar man ha ett brett perspektiv: Vad säger ordalydelsen? Vad är en normal tolkning av den? Har man definierat begreppen i villkoren? Såklart måste inte exakt allt stå i villkoren, som då skulle bli oändligt långa. Det är en konst att formulera dem på ett sätt som utifrån alla perspektiv är acceptabelt.
Några exempel
Låt oss ändå ta några faktiska exempel på oklarhetsregeln där jag anser att man som konsument ska försöka och har en hyfsad chans att vinna om man går till ARN.
- I villkoren skrivs det inte ut att elsparkcykel undantas för ersättning. Det står att cykel ersätts, men utan att begreppet cykel definieras i villkoren. För att det ska vara (riktigt) tydligt borde försäkringsbolaget precisera att elsparkcykel inte ersätts där man pratar om att cykel ersätts, eller åtminstone på något annat ställe. Här är vissa bolag oklara i sin villkorsskrivning.
- I villkoren för allrisk skriver flera försäkringsbolag inte något om att en ”yttre” händelse krävs för att till exempel en TV ska ersättas som allrisk. För allrisk är det vanliga att det ska handla om något yttre, som att TV:n ramlar i marken. Men har man inte skrivit ut det bör även inre fel kunna omfattas, till exempel att TV:n går sönder av sig själv. Några bolag har oklara villkor på den punkten.
- Ett äldre ARN-avgörande är tydligt. Eftersom begreppet motor inte definierades blev effekten att luftfilterhuset fick anses vara en del av motorn, vilket gick emot försäkringsbolagets åsikt. Se hela avgörande här.
Summering
Som konsument får du trycka på att villkoren inte är klart formulerade när det kommer till ordalydelsen om ett visst undantag ska tillämpas. Men sedan återstår frågan: Är villkoret tillräckligt otydligt för att du som konsument ska vinna? Det är något som får prövas vid ett internt överklagande inom försäkringsbolaget, eller i ARN.
För vidare läsning och djupdykning, se till exempel denna genomgång som trots några år på nacken ändå är aktuell.
Om Gustav
Hej och kul att du hittat till bloggen! Jag heter Gustav Jonsson, och är jurist och pensionsexpert på Konsumenternas Försäkringsbyrå. Genom bloggandet hoppas jag kunna dela med mig av personliga reflektioner och nyttiga tankar kring allt inom försäkring. Privat lever jag ett ganska stillsamt liv. Stora intressen, förutom försäkring, är ekonomi, musik och sport.