Krav på finansiell hållbarhetsinformation
För att nå sina klimatmål har EU tagit fram flera lagar och regler som rör finansbranschen.
För att skapa en grönare och mer hållbar ekonomi har EU tagit fram en särskild handlingsplan för finansbranschen. Handlingsplanen innehåller nya och uppdaterade regelverk som ställer olika hållbarhetskrav på företag inom finansbranschen.
Hållbarhetskrav i lagstiftning
Syftet med handlingsplanen är att styra kapital mot mer hållbara alternativ. För att åstadkomma detta införs ett klassifikationssystem – en taxonomi – för hållbara verksamheter. Handlingsplanen innehåller också regler för hur företagen ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete och om vilken hållbarhetsinformation som de ska lämna till sina kunder. Här kan du läsa mer om några viktiga EU-lagar som påverkar försäkrings- och pensionsområdet.
Taxonomiförordningen om miljömässigt hållbara investeringar, den så kallade EU-taxonomin, är en lag som antogs av EU i juni 2020. Den gäller som lag i alla EU-länder och började tillämpas den 1 januari 2022.
Syftet med Taxonomiförordningen är att skapa en enhetlig, gemensam definition av vilka verksamheter som bedöms vara miljömässigt hållbara, en sorts miljömärkning inom EU av ekonomiska verksamheter. På så sätt ska investerare (av kapital) få information om den verksamhet som de investerar i kan betraktas som miljömässigt hållbar.
EU-taxonomin anger ramarna för vad som bedöms vara miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Men eftersom EU-taxonomin endast sätter ramarna, behöver den kompletteras med detaljerade regler inom olika områden. De detaljerade reglerna fastställs av EU-kommissionen i delegerade akter.
Syfte
Syftet med EU-taxonomin är att styra om det kapital som investeras till de företag som har verksamheter som är miljömässigt hållbara, så att EU kan nå sina klimatmål. Det är nödvändigt att investeringar görs i hållbara verksamheter om EU ska nå sina klimatmål.
Koppling till Parisavtalet
För att en ekonomisk verksamhet ska betraktas som miljömässigt hållbar enligt EU-taxonomin måste verksamheten bidra till att uppnå 1,5 graders målet i Parisavtalet.
Tidsplan
Företag som är rapporteringsskyldiga enligt EU-taxonomin måste från och med den 1 januari 2022 börja rapportera om hur verksamheten tar hänsyn till två av sex miljömål. Det handlar om:
1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringar
Bättre hållbarhetsrapportering
Genom EU-taxonomin får investerare och andra intressenter tillgång till en mer transparent, tillförlitlig och jämförbar hållbarhetsinformation om företagens aktiviteter. Detta är nödvändigt för att det ska vara möjligt att identifiera och avgöra om en verksamhet är miljömässigt hållbar.
Rapporteringskrav för företag
Följande krav gäller:
- Företag på finansmarknaden till exempel försäkringsbolag, tjänstepensionsbolag och fondbolag som marknadsför sina finansiella produkter som miljömässigt hållbara måste informera om hur stor del (uttryckt i procent) av underliggande investeringar som är miljömässigt hållbara och därmed förenliga med EU-taxonomin.
- Stora företag och koncerner med fler än 500 anställda måste ange i sin hållbarhetsrapport hur stor del av verksamheten som är miljömässigt hållbar enligt EU-taxonomin.
- Företag av allmänt intresse till exempel försäkringsbolag, banker och börsbolag måste ange i sin hållbarhetsrapport hur stor del av verksamheten som är miljömässigt hållbar enligt EU-taxonomin.
Vad är en miljömässigt hållbar verksamhet?
För att en verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den:
- bidra väsentligt till ett eller flera av sex miljömål (se nedan)
- inte orsaka betydande skada för något av de övriga miljömålen
- uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet, till exempel att leva upp till internationella normer och att arbeta i linje med FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och
- överensstämma med detaljerade regler för olika miljömål som EU:s experter tar fram för olika verksamheter (se mer nedan).
Sex miljömål i EU-taxonomin
1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringar
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Detaljerade regler för miljömålen
För miljömålen om klimatförändringar har EU under 2021 tagit fram detaljerade regler för att hjälpa investerare att identifiera verksamheter som bidrar till en begränsning av eller anpassning till klimatförändringarna. Reglerna har tagits fram med hjälp av en expertgrupp och bygger på vetenskapligt data från bland annat IPCC (ett FN-organ som tar fram vetenskapligt data om klimatförändringar).
De detaljerade reglerna omfattar huvudsakligen vissa särskilt utvalda sektorer som står för mer än 80% av koldioxidutsläppen inom EU till exempel skogsbruk, energi, tillverkningsindustrin, transporter och byggnader. Dessa sektorer kan i hög grad bidra till att begränsa klimatförändringar men också bidra till att anpassa samhället/verksamheter till de klimatförändringar som redan är ett faktum.
Även för finans- och försäkringsbranschen finns det detaljerade regler för miljömålet klimatanpassning.
I de detaljerade reglerna kan man läsa om vad som krävs av en verksamhet för att den ska anses vara miljömässigt hållbar. Vanligen anger reglerna ett högsta gränsvärde som verksamheten måste hålla sig inom.
Taxonomiförordningen började tillämpas den 1 januari 2022 för de två miljömål som rör klimatet. Från den 1 januari 2023 började den tillämpas även för de återstående fyra miljömålen: vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, miljöförstöring och biologisk mångfald.
Just nu arbetar EU med att ta fram en taxonomi om social hållbarhet. Den beräknas bli klar under de närmaste åren.
Denna taxonomi kommer, till skillnad mot EU:s taxonomi om miljömässigt hållbara investeringar, inte att baseras på vetenskaplig grund. Den sociala taxonomin bygger istället på internationella normer där man tittar på att företag inte bryter mot mänskliga rättigheter. I taxonomin om social hållbarhet tittar man även på hur företag arbetar för att förhindra korruption och hur de bidrar till skäliga levnadsvillkor, som till exempel tillgång till vård och utbildning.
Direktivet om hållbarhetsrapportering, CSRD-direktivet, syftar till att förbättra företagens hållbarhetsrapportering. Informationen ska vara jämförbar, tillförlitlig och lätt att hitta.
CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting Directive) ersätter stegvis EU-lagen om hållbarhetsrapportering, Non Financial Reporting Directive (NFRD).
CSRD-direktivet började från den 1 januari 2024 med att gälla för alla börsnoterade företag, men också för alla övriga företag med över 500 anställda. Under kommande år kommer direktivet successivt bland annat att omfatta företag med mindre än 500 anställda och utländska företag med viss storlek på sin verksamhet i Sverige.
Fler företag behöver rapportera
Sedan år 2018 måste vissa företag lämna en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen. Detta gäller för stora svenska företag och koncerner som är av allmänt intresse och har fler än 250 anställda. Företag av allmänt intresse är exempelvis försäkringsbolag, banker och börsbolag. I NFRD-direktivet definieras stora företag som bolag med fler än 500 anställda, men i Sverige har man valt att sätta en lägre gräns.
Det nya direktivet utvidgar rapporteringskravet till att omfatta fler företag. Kravet på hållbarhetsrapportering ska enligt direktivet gälla för:
- alla stora företag och koncerner med fler än 500 anställda
- alla företag av allmänt intresse det vill säga försäkringsbolag, banker och börsbolag.
Hållbarhetsrapport
Hållbarhetsrapporten ska innehålla information om:
- de hållbarhetsrisker som företaget utsätts för och hur företaget beaktat risken i sina investeringsbeslut
- hur företagets verksamhet påverkar människor och miljö
- i vilken utsträckning verksamheten är miljömässigt hållbar enligt EU-taxonomin.
Hållbarhetsrisk
En hållbarhetsrisk syftar inte till att bedöma om en specifik investering är hållbar eller ej, utan snarare hur värdet på investeringen skulle påverkas om en sådan risk inträffar.
Förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar, även kallad Disclosureförordningen, innebär att försäkringsbolag, fondbolag och finansiella rådgivare med flera ska lämna mer detaljerad hållbarhetsinformation till kunder och investerare.
Genom lagen får vi en enhetlig, EU-gemensam reglering av vilken hållbarhetsrelaterad information som ska lämnas av finansiella företag och rådgivare. Hållbarhetsinformationen blir därmed jämförbar.
Syftet med Disclosureförordningen är att styra om kapital till hållbara verksamheter och att skapa transparens och insyn i hur finansiella företag och rådgivare arbetar med hållbarhet.
Gäller för finansiella företag och rådgivare
Disclosureförordningen gäller för:
- finansiella företag exempelvis banker, fondbolag, försäkringsbolag, tjänstepensionsföretag, m.fl.
- finansiella rådgivare det vill säga försäkringsförmedlare, rådgivare på försäkringsbolag som lämnar försäkringsrådgivning och bl.a kapitalförvaltare.
Var hittar du informationen?
Disclosureförordningen började gälla den 10 mars 2021. Från och med detta datum är finansiella företag och rådgivare skyldiga att lämna särskild hållbarhetsinformation:
- på sin webbplats
- i förköpsinformation som lämnas innan avtal ingås.
Från och med den 1 januari 2022 ska hållbarhetsfaktorer (faktorer som avser miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning) redovisas i regelbundna rapporter.
Gäller för vissa försäkringar
Disclosureförordningen gäller för:
- pensionsförsäkringar
- försäkringsbaserade investeringsprodukter.
Med försäkringsbaserade investeringsprodukter menas alla försäkringar med sparande som inte är en pensionsförsäkring. I Sverige handlar det främst om kapitalförsäkringar.