Ta hand om ett dödsbo

Om du ska företräda dödsboet, till exempel på banken, måste du kunna visa din behörighet. Innan bouppteckningen är gjord behövs ett dödsfallsintyg med släktutredning. Det visar när en person avled och vilka efterlevande som finns. Du kan beställa dödsfallsintyget hos Skatteverket.

När bouppteckningen så småningom är klar och registrerad hos Skatteverket fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet. Då behövs inte längre dödsfallsintyget.

Dödsbodelägare kan vara den dödas efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Universell testamentstagare är en person som får alla den avlidnes tillgångar eller en viss andel, enligt ett testamente.

I stället för att dödsbodelägarna har hand om förvaltningen kan de utse en boutredningsman, eller låta tingsrätten utse en. En boutredningsman kan behövas om dödsboet är omfattande eller om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen. Ett dödsbo kan också företrädas av en testamentsexekutor.

Som huvudregel får du inte betala några skulder med dödsboets pengar förrän en månad efter det att bouppteckningen upprättades. Det beror på att alla eventuella fordringsägare ska hinna ställa krav på betalning. Det är särskilt viktigt om det finns en risk att skulderna är större än tillgångarna.

Ibland kan en skuld dyka upp långt efter bouppteckningen och arvskiftet. Om man missat eller inte känt till en skuld kan arvskiftet behöva återgå så att skulden kan betalas.

Om det står klart att det finns tillräckligt med pengar för att betala alla räkningar och skulder som hör till dödsboet, så kan du betala räkningar med dödsboets pengar när de förfaller till betalning. Vanliga räkningar som hyra, el och telefon och även begravningskostnader brukar gå bra att betala från den avlidnes konton. De flesta banker har särskilda rutiner för dödsbon och hantering av räkningar, men alla banker går inte med på att man använder pengar från den avlidnes konton innan bouppteckningen är klar.

Du och de övriga dödsbodelägarna ska upprätta en bouppteckning inom tre månader från dödsfallet och lämna in den till Skatteverket senast en månad därefter.

Bouppteckningen är en lista över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Om den avlidne var gift ska också den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Den ska göras av två personer, som kallas bouppteckningsförrättare. Förrättaren får inte vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dem. En person som väl känner till boets egendom, till exempel en efterlevande make, ska lämna uppgifter om boet vid bouppteckningen (bouppgivare). Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen men det finns ingen skyldighet att vara med.

Mer information om bouppteckningar finns hos Skatteverket.

Ibland räcker tillgångarna efter den döda inte till mer än begravningskostnaderna och andra utgifter i samband med dödsfallet. Då kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan som görs av socialnämnden i kommunen. Om den avlidna var gift eller registrerad partner ska också den avlidnas del av det gemensamma giftorättsgodset räknas med i den avlidnas tillgångar. Om det finns fast egendom eller tomträtt i dödsboet går det inte att göra någon dödsboanmälan. Då måste en bouppteckning göras.

Kontakta kommunen om du har frågor om dödsboanmälningar.

Om den avlidne var gift eller registrerad partner ska oftast en bodelning göras innan arvet kan fördelas ut mellan arvingarna. Om den avlidne i stället var sambo görs en bodelning om den efterlevande sambon begär det. I en bodelning mellan sambor ingår endast egendom som förvärvats för gemensamt bruk, till exempel bostaden och bohaget. I en bodelning mellan makar omfattar bodelningen all egendom som inte är enskild egendom, enligt till exempel äktenskapsförord. Det som kvarstår på den avlidnes sida efter bodelningen utgör den avlidnes kvarlåtenskap, som sedan kan fördelas mellan arvingarna.

När bouppteckningen registrerats hos Skatteverket och eventuell bodelning är klar kan ni genomföra arvskiftet. Det innebär att dödsbodelägarna fördelar egendomen mellan sig. När alla tillgångar har skiftats mellan arvingarna upphör dödsboet.

Det finns ingen tidsgräns för när ett arvskifte måste ske, det avgör dödsbodelägarna.

Arvskiftet är ett skriftligt avtal

Hur tillgångarna ska fördelas ska framgå av ett skriftligt avtal som undertecknas av alla dödsbodelägare. Finns det någon omyndig delägare ska han eller hon företrädas av en förmyndare eller god man. I sådana fall ska överförmyndaren skriva under handlingen.

Om dödsbodelägarna inte kommer överens

Om inte dödsbodelägarna kan komma överens om arvskiftet kan någon av dem begära att en domstol utser en skiftesman. Skiftesmannen försöker få dödsbodelägarna att komma överens, men om det inte går kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte.

Om du är ensam dödsbodelägare behövs inget arvskifte. Då anses dödsboet upplöst när bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Samtidigt övergår äganderätten till tillgångarna i dödsboet till dig.

Men för att du officiellt ska stå som ägare behöver du anmäla eller registrera om ägandeförändringen. Till exempel måste du kontakta banken för att avsluta konton som står i dödsboets namn och begära att pengarna överförs till ett konto i ditt namn, det sker inte automatiskt. Och på motsvarande sätt måste du begära att depåer och fondkonton avslutas och att fondandelar och värdepapper överförs till konton i ditt namn. Finns det en fastighet ska du ansöka om lagfart hos Lantmäteriet.

Den registrerade bouppteckningen används som underlag för att göra överföringarna.