Spara till barn och barnbarn

En utgångspunkt är att föräldrarna (eller en ensam förälder) förvaltar barnets tillgångar utan någon särskild tillsyn. Det brukar kallas fri föräldraförvaltning och innebär att det är föräldrarna som bestämmer hur tillgångarna ska placeras och användas. Föräldrarna kan exempelvis ta ut pengar från ett bankkonto som tillhör barnet. Fri föräldraförvaltning gäller under förutsättning att värdet av barnets tillgångar inte uppgår till mer än högst åtta prisbasbelopp (57 300 kr x 8 = 458 400 kr för 2024).

Föräldrarna får dock inte göra vad som helst med sina barns tillgångar. De ska förvalta tillgångarna på ett omsorgsfullt sätt och alltid agera på det sätt som bäst gagnar barnet. Pengar ska placeras säkert och ge en skälig avkastning. Det innebär att de bör förvaltas försiktigt med betoning på trygghet.

Tillgångarna får i skälig omfattning användas för barnets uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. Vad som är till nytta beror på barnets ålder, föräldrarnas villkor och annat. Huvudsaken är att det är barnets intresse som ska tillgodoses. Pengarna får användas även till sådant som kommer föräldrarna och familjen i övrigt till godo om deras intresse är en bieffekt. Barnets tillgångar får inte blandas ihop med föräldrarnas, exempelvis förvaras på samma konto.

Läs mer i Bankföreningens faktablad Barns tillgångar.

Viss egendom kan vara undantagen från föräldraförvaltningen. Det kan exempelvis vara egendom som barnet fått i gåva, med ett villkor om att barnet själv ska råda över den. Det kan också vara egendom som förvaltas av någon annan än föräldrarna. Undantagna från föräldraförvaltning är dessutom inkomster som barn över 16 år har tjänat på eget arbete. Har ett barn som är över 16 år själv satt in pengar på ett konto, får inte föräldrarna ta ut pengarna utan att barnet godkänner det.

Om båda föräldrarna är vårdnadshavare så förvaltar de barnets egendom gemensamt. Det betyder att de måste vara överens om vilka åtgärder som ska genomföras, såvida de inte lämnat fullmakt till varandra om att var och en får vidta åtgärder ensam. Många föräldrar fortsätter att ha gemensam vårdnad, och därmed gemensamt förmyndarskap, även efter att de separerat.

Kravet på gemensam förvaltning kan ställa till problem om föräldrarna inte kan komma överens. Överförmyndaren kan då avgöra frågan, på begäran av en eller båda föräldrarna.

Den som ger en gåva till ett barn kan ange att egendomen ska förvaltas av en särskild förvaltare, utan att föräldrarna i egenskap av förmyndare har något medbestämmande. Ett sådant villkor om särskild förvaltare kan också skrivas in i ett testamente, i ett förmånstagarförordnande i en försäkring eller i ett individuellt pensionssparande. I villkoret kan givaren föreskriva att egendomen ska förvaltas av förvaltaren längre än till barnets 18-årsdag.

Det ska framgå av gåvobrevet eller motsvarande vem som ska vara förvaltare. En särskild förvaltare kan vara en släkting eller någon annan privatperson, eller ett företag, exempelvis en bank. Förvaltaren ska lämna en årlig redogörelse till barnets förmyndare, det vill säga oftast föräldrarna. Till skillnad från en god man eller förvaltare står en särskild förvaltare inte under överförmyndarens kontroll.