Sparkonton med insättningsgaranti

Bankerna lägger oftast till årets ränta i anslutning till årsskiftet eller i slutet av varje månad. Kontots saldo ökar alltså när räntan läggs till. Räntan kommer sedan att räknas på hela det ökade saldot och den så kallade ränta-på-ränta-effekten uppstår.

På privatpersoners konton drar banken samtidigt normalt av 30 procents preliminärskatt som redovisas till Skatteverket. Det blir alltså bara 70 procent av räntan som läggs till på kontot. Tidpunkten för när räntan kapitaliseras (betalas ut) på kontot brukar stå i avtalsvillkoren för kontot och står också med i vår jämförelse av sparkonton.

I det svenska banksystemet använder man sig av olika metoder för att beräkna antalet räntedagar, det vill säga mellan vilka dagar som räntan ska räknas. Gemensamt för alla sätt att beräkna ränta är att pengarna ska ha stått inne åtminstone en hel dag.

• Räntan räknas från och med första bankdagen efter insättningsdagen
• Räntan räknas från och med kalenderdagen efter insättningsdagen
• Räntan räknas från och med kalenderdagen efter första bankdagen efter insättningsdagen

Vid uttag använder man sig av två olika sätt att ange den tidpunkt till vilken räntan ska räknas:

• Räntan räknas till och med kalenderdagen före uttaget görs
• Räntan räknas till och med samma dag som uttaget görs

Traditionellt brukade räntan på privatpersoners konton räknas som om varje månad hade 30 dagar och bankåret därmed 360 dagar. Under senare år har banker successivt börjat gå över till att beräkna ränta utifrån det verkliga antalet dagar i månaden och följaktligen 365 (366 vid skottår) dagar per år.

På sparkonton förekommer tre vanliga räntemodeller. Vilken modell som används beror på vilken typ av konto det är. Genom att välja en viss räntemodell kan banken till exempel premiera ett beteende som gör att bankens kostnader hålls nere. Det gör de  genom att erbjuda en bättre ränta när kunden gör få uttag.

• Dag-för-dag-ränta innebär att räntan beräknas på det saldo som varje dag finns på kontot
• Lägsta-saldo-ränta innebär att räntan beräknas på månadens lägsta saldo. På de pengar som kunden rör under månaden ges vanligen en låg ränta (i vissa fall ingen ränta alls). På det lägsta saldot, dvs. de pengar kunden inte rört under månaden, ges däremot en förhållandevis bättre ränta. Lägsta-saldo-ränta är en vanlig räntemodell för sparkonton där banken vill premiera liten rörlighet (få uttag) på kontot.
• Skiktad ränta/räntetrappa innebär att räntan beräknas med olika räntesatser i olika beloppsintervall. Du får en högre ränta när saldot på kontot stiger över en viss nivå.
  Det förekommer både att den högre räntan ges på kontots hela saldo och att den ges bara på den del av saldot som ligger över gränsen.
  Den modellen används oftast på konton där banken vill premiera höga sparbelopp. Vanligtvis har sådana konton också uttagsavgifter för att uppmuntra till få uttag.

Det förekommer att två eller fler av räntemodellerna tillämpas samtidigt på ett sparkonto.

Räntesatsen ändras normalt efter centrala beslut i banken. Om en räntesats ändras, bör banken informera kontohavaren om ändringen, om den inte är obetydlig och till fördel för kunden.

Ändringarna visas vanligtvis på bankens webbplats, eller genom annonser i dagspressen. Den nya räntesatsen gäller från och med den dag som anges i annonsen. 

Om banken råder över de omständigheter som föranlett ändringen bör de lämna informationen minst 14 dagar innan ändringen träder i kraft. I andra fall bör denna information lämnas så snart som möjligt. 

• Nominell ränta
  Den årliga procentsats som räntan beräknas efter.
• Effektiv ränta
  Effektiv ränta är ett vanligt sätt att beräkna räntan på konton som har bindningstid. Det gör att det går att jämföra räntan mellan olika löptider. Räntan skiljer sig åt mellan konton där räntan betalas ut årligen, månadsvis och konton där räntan betalas ut vid löptidens slut. Den effektiva räntan visar vad räntan skulle ha varit om räntan hade betalats ut årligen.
• Bunden - Fast ränta 
  En ränta som är bestämd för den period som anges i villkoren för kontot.
• Saldo
  Det belopp som finns på ett sparkonto vid ett visst tillfälle.